Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) om överenskommelsen med Somalia, och biståndets utveckling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sveriges bistånd genomgår för närvarande stora förändringar, i enlighet med regeringens reformagenda för biståndet. Den handlar exempelvis om fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning, att stärka synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken och att öka det humanitära stödet för att rädda liv och lindra nöd.

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) tycker att regeringen kommit en bra bit på vägen, men att det finns mycket kvar att göra innan biståndet ser ut som han vill.

”Delvis brukar jag beskriva biståndet som lite av en vattenspridare. Vi är överallt hela tiden och har inte tillräcklig koll på var pengarna hamnar. Det ska nu bli tydligare vattenstrålar. Vi ska leverera på svenska intressen, och det handlar om att se till att vi har bättre koll på var pengarna hamnar”, säger Benjamin Dousa (M).

Nästa år sänks biståndsramen i budgeten från 56 till 53 miljarder, och Moderaterna tycker att det skulle gå att sänka den totala biståndsbudgeten ytterligare.

”Vi är fortfarande ett av de länder i världen som ger absolut mest i bistånd. Vi har ungefär dubbelt så stort bistånd per capita som i Finland”, säger Benjamin Dousa (M).

Sverige har fasat ut bistånd till en rad länder, och Ukraina är det land som för närvarande får mest svenskt bistånd. Samtidigt har också andra stora givarländer, som USA och Storbritannien, sänkt biståndet under senare år.

Varför minskar Sverige biståndet när nöden i världen är som störst?

”Världens behov är närmast oändliga, men den svenska statsbudgeten är inte det. Vi behöver pengarna på hemmaplan. Samtidigt blir det ännu viktigare för mig som biståndsminister att säkerställa att de pengar vi har i biståndsbudgeten går till rätt saker”, säger Benjamin Dousa (M).

Det övergripande målet för svenskt bistånd är att skapa förutsättningar för förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Är det fortfarande de målen som gäller, som är viktigast för det svenska biståndet?

”Ja, och sedan har vi kompletterat det med reformagendan för biståndet där vi lite mer detaljerat går in på exakt vad det innebär”, säger Benjamin Dousa (M).

Sverige i hemlig överenskommelse med Somalia

Ekot har avslöjat att Sverige styrde om 100 miljoner kronor ur biståndsbudgeten till bland annat projekt nära den somaliska premiärministern, i utbyte mot att Somalia tar tillbaka tvångsutvisade medborgare. Somalia är rankat som världens näst mest korrupta land, enligt Transparency Internationals index 2024.

Hur resonerade ni kring riskerna för korruption?

”Vi har nolltolerans mot korruption i allt vårt bistånd och har skärpt rutinerna för till exempel Sida i hur man arbetar med det här. Skulle vi känna att de här pengarna är på glid mot korruption, och jag ska säga det att vi har inga såna indikationer i dagsläget, utan det är Världsbanken och UNDP, som är en FN-organisation som vi har stöttat med miljarder i decennier. Vi har nolltolerans mot korruption”, säger Benjamin Dousa (M).

Att bekämpa korruption i biståndet är centralt i regeringens reformagenda. Där står det exempelvis att: ”Inga svenska skattemedel ska försvinna i korruption inom ramen för svenska biståndsinsatser”. De experter som Ekot har pratat med angående överenskommelsen med Somalia beskriver projektet som ett ”högriskprojekt”.

Benjamin Dousa (M) säger att alla länder Sverige bedriver biståndsarbete med är mer korrupta än Sverige, och att samma fråga kan ställas gällande allt svenskt bistånd.

”Jag ser inte det här som ett mer högriskprojekt än annat vi har gjort”, säger Benjamin Dousa (M).

Ungefär hälften av de 100 miljonerna som ingår i projektet ska enligt projektplanen vidareförmedlas av UNDP till premiärministerns kansli, och till några andra statliga institutioner. Det är där korruptionsrisken finns, enligt bedömare.

Vad säger du om att delar av biståndspengarna från Sverige gått till premiärministerns kansli? ”Om man tittar på statsförvaltningen i Somalia är det ett 20-tal länder som stöttar kapacitetsutveckling och till exempel anställda kring premiärministern och andra ministerier. Det handlar om 7 400 somalier som det internationella samfundet hjälper till att finansiera. Så Sverige sticker inte ut, och Sverige har gjort det här tidigare. Det nya är att vi dessutom har lyckats utvisa personer som inte ska vara i Sverige, och en del av dem har begått riktigt grova brott i Sverige. De ska inte vara här”, säger Benjamin Dousa (M)

Om regeringen får något som ni vill ha av Somalia, är det då rimligt att i utbyte ge ledare för ett korrupt land möjlighet att bygga upp sitt presidentkansli med svenska biståndspengar?

”Vi har inga indikationer på att det här skulle ha gått till korruption. Framkommer det att det har gått till korruption kommer vi att agera. Vi har gjort det här i Somalia och i många andra korrupta länder tidigare. Det är inget nytt. Det nya är att vi har lyckats utvisa personer som inte ska vara i Sverige”, säger Benjamin Dousa (M).

Ni är så noggranna med att kräva att inga biståndspengar hamnar hos korrupta ledare. Det ska ske kontroll i många led. Kan du förstå att det kan uppfattas som inkonsekvent när projektet accepteras?

”Det kommer att ske kontroller även av det här. Det finns inget hemligt. Alla som lyssnar kan gå in på opendaid.se, som vi utvecklar så att det ska bli ännu mer transparent. Svenska folket ska kunna följa vart pengarna går. Får vi indikationer på att det hamnat i korruption, agerar vi också”, säger Benjamin Dousa (M).

Överenskommelsen finns inte nedskriven i något skriftligt avtal. När Ekot har begärt ut dokument har de till stor del varit maskade med hänvisning till sekretess. Benjamin Dousa (M) säger att han gärna hade haft ett skriftligt avtal, och att det inte är konstigt att handlingar som handlar om uppgörelser mellan två länder maskas för att det bedöms att innehållet kan skada relationen mellan länderna.

”Överenskommelsen handlar om att vi kommer att fortsätta stötta Somalia, som vi har gjort i många decennier. Men vi förväntar oss också att Somalia följer folkrätten och tar emot sina egna medborgare”, säger Benjamin Dousa (M).

Det var Johan Forsell (M) som var biståndsminister när överenskommelsen med Somalia slöts.

Om du hade haft hand om den här frågan själv, vad hade du gjort annorlunda då?

”Ingenting”, säger Benjamin Dousa (M).

Under hösten har utvisningar till Somalia ställts in. Benjamin Dousa (M) menar att det är vanligt att det uppstår praktiska hinder i den här typen av kontext. Han utgår från att återvändandet ska sätta igång igen så snart som möjligt.

Ska ni begära att pengarna ska betalas tillbaka om Somalia inte följer sin del av överenskommelsen kring återvändande?

”Somalia har under året följt sin del av överenskommelsen. Vi har lyckats skicka tillbaka personer. Men om det upphör, som det verkar tyda på just nu då blir det inte aktuellt att betala ut nya pengar”, säger Benjamin Dousa (M).

Biståndets utveckling framåt

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) tycker att det finns mycket kvar att göra för att uppnå målsättningarna i regeringens reformagenda, och få kontroll över biståndspolitiken. Sida finansierar i storleksordningen över 10 000 projekt varje år.

”Men det är helt omöjligt att hålla koll på vilka av de här som ger effekt, och borde få mer pengar, och vilka är korruption och vilka är mittemellan”, säger Benjamin Dousa (M).

Ungefär 17 procent av det svenska biståndet går till humanitära insatser. Framöver anser Benjamin Dousa (M) att dubbelt så stor del av det svenska biståndet bör gå till akut nödhjälp i form av humanitära insatser, och andelen till det långsiktiga utvecklingsbiståndet minskas.

”Jag skulle vilja se att den 17-procentiga andelen växte kraftigt, för att hjälpa så många som möjligt och rädda människoliv (...) Då skulle vi rädda tiotusentals, om inte hundratusentals, liv världen över”, säger Benjamin Dousa (M).

Här finns Ekots samlade rapportering om överenskommelsen med Somalia, och här finns projektet på Openaid.se.

Programledare: Johar Bendjell